Fjäderpennan

Verklig jämställdhet - lika mycket fritid?

Publicerat 2014-04-19 11:59:09 i Allmänt

Jag har alltid tyckt att det här med jämställdhet i hemmet går till överdrift. Överallt skriks det om att männen måste ta ett större ansvar för hushållsarbetet. Dela på sysslorna. Man tar ifrån familjer deras självbestämmande över situtationen genom att instifta speciella pappamånader, och ivra för att papporna ska vara hemma med sina barn halva tiden. Samtidigt ivrar sjukvården för att mammor skall amma så länge som möjligt. Pappor kan inte amma!

Från arbetsgivarhåll ivras för att föräldrarna skall komma tillbaka till arbetet när barnet fyllt 1 år. Man varnar för kvinnofällor som att kvinnan jobbar deltid under småbarnsåren. Det framställs som att det bara är de lata som gör det, och därmed får en urusel pension. Det är påtryckningar från alla håll. Synen på familjen har ändrats radikalt under det sista halvseklet, men har allt blivit till det bättre? Inte om du frågar mej........

Det är inte rimligt att stirra sig blind på städning, tvätt och matlagning när det gäller sysslor i hemmet. Det är inte rimligt att fodra att mannen skall göra hälften av allt, om han samtidigt sköter trädgård och annat som kvinnan inte gör. I de flesta fall klipper han gräs och häckar, gräver och snickrar. Dessutom är det sällan kvinnan i huset byter däck och fixar med bilen.

Måste man då ge kvinnan dåligt samvete att hon inte kräver mera inomhus ? Det bästa är ju ändå att var och en gör det den är bäst på. Det finns skillnader i rent fysiska förutsättningar, exemplevis styrkan. Och hur gör man i samkönade förhållanden/äktenskap? Är det mera naturligt att man hjälps åt där? Men den största frågan är ändå: Hur sjutton gör den ensamstående kvinnan? Vem delar hon hushållsarbetet med?

Är det egentligen så hemskt om kvinnan sköter städ och annat innefix medan mannen gör det llite tyngre jobbet utomhus? Om man nu lever i hus vill säja......Är det egentligen så fasansfullt att mannen förvärsvsarbetar lite mera medan kvinnan jobbar deltid och sköter hemmet? Idag framstår det som ett fult och destruktivt sätt att bedriva familjeliv på.

Jag tycker det är upp till varje familj att bestämma hur man vill inrätta sin tillvaro, utan att medierna stämplar de ovan beskrivna fallen som varandes bakåtsträvare och inte begripa sitt eget bästa. För det kan ju faktiskt vara möjligt att man prioriterar tid med barnen istället för en hög lön. Det skulle kunna vara så......Man kanske väljer att leva i nuet och inte tänka på den katastofalt dåliga pensionen. Nuet är det enda vi har, gårdagen flöt förbi och om morgondagen vet vi inget.

När det gäller avlönade arbeten är åsikten glasklar: Löneskillnader skall inte bero på kön, utan på ansvar, arbetsuppgifter och prestation. Lika lön för lika arbete, men inga större ansträngningar görs för att ändra på att det idag råder olika lön för lika arbete. När det gäller hemsituationen anser jag att verklig jämställdhet kommer inte av att man delar på kategoriserade sysslor, utan av att båda i relationen har möjlighet till lika mycket fritid, vila och återhämtning.

Direktlänk, 4 Kommentarer

Taggar: Jämställdhet

Kommentarer:

Marita

2014-04-20 @ 22:40:39
URL: http://ivaven.blogg.se

Stående ovationer från min lilla vrå av cyberspace, kunde inte sagt det bättre själv...:)
Jag tror att hela samhället hade tjänat på detta...barnen hade fått den prioritering de ska ha av sina föräldrar och inte av dagispersonal, vilket i sin tur lett till tryggare lugnare individer och därmed också ett tryggare samhälle...
Eller lever jag bara i min egen lilla drömvärld nu???

Svar: Jag tror också att vi fått barn som mått bättre och ett annat samhällsklimat. Varför mår så många ungdomar dåligt idag? Jag har levt som jag lär då min grabb vuxit upp, och visst kommer jag få betala det dyrt den dag pensionen ska börja flyta in. Men vem säjer jag lever då? Eller imorgon för den delen? Dessutom har jag själv fått uppleva mycket som inte varit möjligt om jag jobbat 40 timmar/vecka. En win-winsituation.....om vi bortser ifrån mammon.

Annelie

Anette Klang

2014-09-23 @ 10:15:41

Håller helt med dig Anneli. Nu är mina barn 25 och 24 och då kunde man göra som vi gjorde. Jag som är civilingenjör inom materialteknik och alltså högskoleutbildad, ville vara hemma med barnen men det var faktiskt inte min man intresserad av. Varför tvinga någon som vill vara hemma att gå och jobba och tvinga någon som inte vill vara hemma att vara hemma? Är det så bra för barnen? Min numera exmake hade lite för mycket temperament och inte det tålamod som barn, och särskilt livliga, idag sk överaktiva, barn behöver.

Jag hade ett heltidsjobb s ingenjör och motsvarande nästan 50% tjänst som lärare på komvux fram till 3 veckor innan första barnet kom så jag hade en hyfsad lön och maximal sjukpeng och sen tog jag alla föräldradagarna. Det var ju i och för sig rimligt eftersom min dåvarande man studerade en 3-årig högskoleutbildning i Halmstad 2 timmars resväg hemifrån och bara hade gått en termin när vi fick det första barnet.

Barn nr 2 kom bara 19 månader senare och jag arbetade inte däremellan utan hade kvar min relativt höga sjukpeng, vilket man åtminstone hade då om man fick barn igen inom 2 år. Efter 3 år när föräldradagarna var slut ville jag vara hemma tills den yngste fyllt 2 åtminstone och fick lov av min arbetsgivare att ta tjänstledigt i ett halvår så jag vara hemma i 3 1/2 i ett sträck och fick då tulla på mina besparingar för jag prioriterade mina barn.

Jag tog faktiskt allt det ekonomiska ansvaret för mig och barnen de första 2 1/2 åren tills han började jobba efter studierna. Jag ville vara hemma med barnen de här 3 1/2 åren och jag hade egentligen velat fortsätta vara hemma med dem tills det var skoldags, precis som min mamma var hemma med mig och min bror. Tycker det är hemskt att vi ska tvinga in små barn i vår stressiga och konstlade värld och jaga upp dem tidigt på morgonen och iväg med dem till dagis.

Nu hade jag ett litet torp på landet som jag köpt innan jag träffade barnens pappa och rätt stor tomt så jag odlade så gott som allt vi åt själv, allt från rotfrukter som potatis, morötter, rödbetor till brytbönor,broccoli, persilja osv och barnens pappa är jägare. Sen har ju jag vart höggradigt allergisk så tålde inte mjölk så det var ekologisk sojamjölk 4 ggr så dyrt som vanlig mjölk och allt annat ekologiskt så vårt matkonto hade blivit orimligt om jag inte odlat själv.

Räntan var hög på den tiden också. Vill minnas att den under en kris stack iväg över 15%. Inte hade vi det fett men vi överlevde. Jag odlade och tillbringade 2 timmar/dag under sommarhalvåret i trädgården och sen lagrade vi rotfrukterna i jordkällaren och det andra frös jag in. Vi hade 2 stora frysboxar. Dessutom hade jag tygblöjor hela tiden till båda barnen så det blev mycket tvättande men båda mina barn har jag satt på pottan när de varit 7 månader, precis som min mamma gjorde med mig och min bror, och jag ammade båda tills de var 8 månader, precis som min mamma. Båda lärde sig att det var skönare att bajsa på pottan och slippa gegget i blöjan redan vid denna tid och båda har varit torra i blöjan på dagen sen de var lite drygt året var de torra dagtid. Har man tygblöjor som förr har man kanske ett större intresse att potträna tidigt?

Barnens far var inte mycket delaktig för han hade ju sina studier och när han kom hem vara jag hans privatlärare i tekniska ämnen som matematik, fysik, mekanik osv och när det var dags för mig att börja arbeta tyckte jag att vi båda kunde gå ner till 75% för barnens skull och han arbeta fm och jag em så barnen bara behövde vara på dagis halvtid. Men det ville inte han och jag fick lov av min arbetsgivare att gå ner till halvtid.

Den här delen gillar jag inte och det gjorde mig besviken på min man. Men åter igen så var det kanske det bästa för barnen för inte alla är lämpliga och har det tålamod som krävs med barn och vi ska komma ihåg att genetiskt är det både naturligt och logiskt att mamma tar hand om barnen bland däggdjuren!

Nu minns jag inte exakt hur länge jag arbetade halvtid och sen trappade jag upp sakta men säkert till 75% och så småningom 85% när yngsta barnet börjat

Anonym

2014-09-23 @ 10:16:45

Nu minns jag inte exakt hur länge jag arbetade halvtid och sen trappade jag upp sakta men säkert till 75% och så småningom 85% när yngsta barnet börjat förskola. Nu hade jag en tillmötesgående arbetsgivare och även om det varit mycket jag är missnöjd med, som tex min löneutveckling, så just den biten måste jag säga jag är tacksam för.

Men visst har jag förlorat ekonomiskt på detta och det är där det är fel i dagens samhälle. Jag har tagit hand om mina barn mer själv och på så vis också kostat skattebetalarna mindre eftersom dagis faktiskt kostar mer än vad dagisavgiften är. Jag har fått mindre livsinkomst och barnens far mer. Det kunde ändå gått ihop sig om vi hade hade fortsatt vara ett par men nu gick vi skilda vägar och det är där det blir orättvist. Det är här vi behöver en lösning som både ger rättvisa åt den som stannar hemma och som ser till barnens bästa.

Jag tror inte alls på att små barn hör hemma på dagis. Jag tror de flesta föräldrar tar bättre hand om sina små barn än vad dagis och fritids gör. Jag tror inte på ett samhälle där andra ska uppfostra mina barn och ha dem mer av den vakna tiden än vad föräldrarna har utan jag tror på ett samhälle där föräldrarna har huvudansvaret och tar hand om barnen huvuddelen av tiden.

Vi arbetar för att köpa en massa onödiga prylar och hela samhället går ut på att mäta i BNP och det innebär att konsumera så mycket som möjligt av våra naturtillgångar i ett stort gigantiskt pyramidspel! Och som ni vet så tjänar en liten klick på toppen på detta spel medan denna stora massan i botten är förlorare. Och den största förloraren i detta pyramidspel är framtidens generationer, våra barn och barnbarn!

Vi är för många människor på Jorden idag för att leva i ekologisk balans och tillåta alla djurarter på Jorden att existera i stora och livskraftiga bestånd. Kina är inget föredöme i allt men världen är inte svart eller vit utan skiftar i alla regnbågens färger. En sak har de tagit ansvar som hela Jordens befolkning borde följa nämligen barnbegränsningspolitiken!

Sen ha vi bilismen som står för så mycket av vår miljöförstörelse. Idag har ofta familjen två bilar, om man inte bor i en tätort där man klarar sig utan bil, som i Stockholm tex där det oftast är både enklare och snabbare med tunnelbana och buss, vet jag efter att ha bott där i 4 år. Vet ni om att genomsnittspersonen får arbeta så mycet för att ha bil att ca 1/3 av vår inkomst går till bilen?! Det är ju ganska vansinnigt! Om vi räknar om detta i den tid vi får arbeta för att ha bil så får vi en effektiv genomsnittshastighet på 7 km/timme! Det är rask promenadtakt och det hade vi mått så mycket bättre av!

Jag skulle kunna utveckla det här svaret i timmar Anneli men tyvärr har jag inte tid med det. Men så mycket är fel i det här samhället vi har så man blir trött. Vi hinner inte leva längre, vi har inte tid med våra barn osv. Allt för att vi tror blint på ett konstlat system som kallas för tillväxt och mäts i BNP. BNP blir högre ju mer vi konsumerar. En bilkrock höjer BNP! Det är ett falskt system som konstruerats av de rika för att övertyga folket. BNP är Mammon och det är den vi dyrkar i vår livsstil och det oavsett vilken annan religion vi påstår oss tillhöra. De andra religionerna är bara till för att upprätthålla kontrollen på oss och att härska genom att söndra. Kapitalisterna är överens världen över, vilken sk "religion" de än tillhör...

Helena Wahlgren

2014-09-23 @ 17:26:19

Intressant ämne! Jag är nog en av dom få som mer eller mindre varit hemma med mina 4 pojkar i många år! Min f.d man som delägare i ett företag jobbade i genomsnitt 12 timmar om dagen! Det föll sig mer eller mindre naturligt att jag blev hemmafru...fick mina första 3 pojkar på 3½ år medan den siste kom 6 år efter den tredje! Hade aldrig orkat att jobba och samtidigt sköta om barn och hem med allt vad det innebar! Tror inte dom saknade dagis när dom var små...vi gjorde massor tillsammans med vänner som hade barn i samma ålder! Dom lärde sig trots allt att bli självständiga, ta ansvar och hjälpas åt! Jag hade velat se att det skulle bli möjligt för mammor att kunna vara hemma med barnen åtminstone till 3-4års-åldern med en skälig lön från kommunerna! Det kostar oerhörda pengar att subventionera alla dessa dagiskostnader... istället kunde en liten del läggas till "hemmalön"! Mina barn höll sig friska...inte många ggr dom var riktigt sjuka under uppväxten! Idag börjar dom ge penicillin till stackars ungar redan innan dom kan gå! Avslutningsvis kan jag säga som så här! Kvinnan gör det hon är bäst på och mannen gör det han är bäst på! Är emot alla dessa feministiska lagar vad det gäller pappaledighet o.s.v! Skulle min f.d ta pappaledigt hade företaget gått åt helsike! Det är upp till var och en hur dom vill göra...vi fick såklart prioritera en hel del, men ingen kan ta ifrån mig att det är jag/vi som uppfostrat dom! Detta är såklart min uppfattning om det hela! :)

Svar: Då har vi exakt samma uppfattning, men den delas inte av så många idag.......

Annelie

Kommentera inlägget här:

Verklig jämställdhet - lika mycket fritid?

Kompott av vardagsbetraktelser, funderingar, recept, världsproblem och glädjeämnen.