Varför firar vi midsommar? Och heter det verkligen majstång?

 
Nästan alla människor i vårt avlånga land firar midsommar. Vi är slavar under seder och traditioner som att klä och resa midsommarstång, sillinläggningar,laga nypotatis och matjessill, göra jordgubbstårta och mycket annat. Vi gör allt som förväntas av oss utan att fundera över varför vi gör det. Hur började allt? Jag hittade ett par spännande länkar som kan utgöra en bakgrund till våra ansträngningar att skapa den perfekta midsommaren.......
 
http://www.faktoider.nu/midsommar.html
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midsommar

Mor lilla mor, vem är väl som du?

Mors dag - en dag på gott och ont. 
 
 
 
 
Visst är det en trevlig tanke, att uppmärksamma sin mor på en speciell dag. Men är det en alltigenom lycklig dag för alla? Nej, självklart inte. Många mödrar ser fram emot och gläds åt sin särskilda dag, då barnen kommer hem under festliga omständigheter. Kanske blir hon utbjuden på middag, solen strålar och människor är på bra humör. Men alla familjerelationer ser inte ut på det sättet att dagen blir till ett härligt minne. Hur känner sig den kvinna, vars barn bor på andra sidan jordklotet? Hur känner sig mamman som ligger i konflikt med, eller tappat kontakten med sitt barn?
 
 
Och hur mår barnen som av olika anledningar inte firar sin mor? Hur känner sig modern som mist sitt enda barn? Ställer det till problem i familjer där det finns styvföräldrar, av den anledningen att det inte råkar vara "mammas helg"? Hur mår barnet, oavsett ålder, som inte längre har sin mamma i livet? Frågorna är många, men den största frågan är: Är Mors Dag en tradition som är av godo att behålla? Här en faktatext ifrån Nordiska Museet:
 
 
"Mors dag firas den sista söndagen i maj. Dagen kom till i Sverige i början av 1900-talet, men har vissa historiska motsvarigheter i Europa. I likhet med fars dag är denna dag typisk för det framväxande välfärdssamhället under 1900-talet, då flera högtidsdagar skapades.Efter första världskriget var Sverige statt i förändring. Välfärdsstaten – "Folkhemmet" – stod för dörren, ett samhälle som byggdes kring kärnfamiljen. Mors dag instiftades i Sverige 1919 på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg efter amerikansk förebild.

 

 

Ledighet från hushållsarbetet vid denna tid var för en kvinna ovanligt, vilket gör dagens symbolik extra stark. En rimlig tolkning är att mors dag, då som nu, ytterst stärker traditionella könsrollsmönster, eftersom kärnfamiljen alltjämt är den sociala enhet som samhället byggs kring. Modersgudinnor är kända i flera religioner, till exempel från antikens kult av många gudar. Ur vissa perspektiv kan man kalla den katolska kyrkans Mariakult för en moderskult.

 

 

I Europa är folkligt firande av modern känt sedan åtminstone 1600-talet, då i form av ”Mothering Sunday”, en dag som ägnades åt att besöka sin familj på en fridag för drängar, pigor och gesäller. De hemvändande barnen förväntades ha med sig gåvor till sin mor. Man besökte också sin hemkyrka. Särskilda hyllningar av modern är inte kända i det svenska bondesamhället. Men i Nordiska museets arkiv finns en berättelse från 1920-talets Småland, som antyder att mors dag snabbt fick genomslag.

 

 

Den berättas av Gertrud i Grimhult, vars familj redan 1919 började fira mors dag. Gertrud smög upp tidigt den dagen och gick ut i hagen och plockade daggfriska blommor till kaffebrickan som hennes far gjort i ordning. Hon berättar: "Jag plockade kattfot och käringtand, jag satte inte in blommorna i vas, utan jag sållade dem runt koppen på brickan." Under dagen fortsatte sedan firandet och Gertrud berättar att mor aldrig behövde stå vid spisen. Mors dag var en fridag.

 

 

I Grimhult, som var en genuin bondby, stod missionshuset i centrum och där hölls alltid morsdagsfest, tillägger Gertrud. Ett religiöst inslag märks. Gertrud berättar att den som hade en mor, mormor eller farmor på kyrkogården pyntade gravarna denna dag."

 

Och som motvikt till det tunga och allvarliga, här en artikel från Expressen om Mors Dag och diskmedel =)

 
 

Fjäderpennan

Kompott av vardagsbetraktelser, funderingar, recept, världsproblem och glädjeämnen.

RSS 2.0