Gamla slottet Tre Kronor
Gamla slottet Tre kronor
I mitten av 1200-talet uppförde Birger jarl (död1266) en borganläggning där Stockholms slott idag ligger. Syftet med borgen var att försvara inloppet till Mälaren. Borgen bestod av två delar – högborgen med ett kärntorn i mitten (kallad Kärnan), och den stora muromgärdade ekonomigården. Efter en eldsvåda 1330 återuppfördes och utvidgades slottet på nytt.
1500-talet
Det gamla slottet Tre kronor fick utstå mycket, bland annat belägringar, som till exempel 1520 då Kristina Nilsdotter Gyllenstierna (27) i fyra månader försvarade slottet när hela Stockholm var belägrat av Kristian II (39). När hon gav upp slottet med löfte om amnesti och fri lejd, slutade det som vi vet i Stockholms blodbad.
Efter en brand 1525 började Gustav Vasa med omfattande nybyggnadsarbeten, flera torn byggdes och Kärnan höjdes, vallgraven (slottsgraven) utvidgades samt boningsrum för den kungliga familjen gjordes i ordning i slottets östra del. Arbetet leddes av byggmästare från Tyskland.
När Johan III byggde på slottet leddes arbetet bland annat av belgaren Willem Boy (1520-1592), som 1575 står uppskriven som byggmästare på Stockholms slott. Johan ville modernisera slottet från medeltidsborg till renässans, och under hans tillbyggnad tillkom slottskyrkan i norra längan, kärnan höjdes ytterligare och pyntades med en spira som var prydd med tre kronor. Slottet bildade till slut en samling av byggnader som kommit till under olika perioder och därför fick olika utseende, allt beroende på vilken smak som för tillfället var modern.
1600-talet
Det brann många gånger på slottet – mellan åren 1641 och 1646 uppstod det tre eldsvådor. Slottet motsvarade inte heller det växande behovet så man började planera för en genomgående ombyggnad. Jean De la Vallée gjorde 1656 upp ritningar för ett nytt slott, men efter att Karl X Gustaf avlidit 1660 sköts byggnadsplanerna upp. Drygt trettio år senare anslog hans son, Karl XI, 12,000 daler silvermynt till utförandet av Nicodemus Tessin d.y.:s förslag om en nybyggnad av norra fasaden, och två år senare (1692) startade arbetet. Redan på hösten samma år spändes takstolarna över den nya längan, och slottskyrkan ändrades till barockstil och dekorerades efter italienskt mode. För dekoreringsarbetet sände man efter franska konstnärer och hantverkare, bland annat målaren Jacques Fouquet och skulptören René Chauveau (1663-1722).
