Grannen och döden...

Jag har en barnlös granne på sin ålders höst. Pigg och alert, men med sinnet uppfyllt av det som kommer efter döden......Mannen har lagt ner timme efter timme med att planera och författa sitt testamente. Fastigheter och försäkringar och rena likvida medel. liksom det mesta ägodelarna är nogsamt upptagna i en lista, där det klart framgår vem som ska göra anspråk på dessa. Det som inte finns med i listan, är minutiöst uppmärkt med mottagare i botten. Allt är planerat och tillrättalagt inför begravningen, dödsannonsen redan skriven. Jag funderar över tragiken i detta, att inte leva fullt ut tills livet tar slut, utan leva i ett hem där grejerna redan är adresserade till nya ägare. Att leva i ett hem fullt med små lappar och alltid vara påmind om att man lånar dem av arvtagarna. Visst är det bra att man tänker igenom hur det ska bli, men detta är bara sorgligt....Man kan, och man ska, leva livet fullt ut och inte låta de sista åren bli en kontinuerlig avtrappning inför det oundvikliga......

Babylons hängande trädgårdar.

 
Babylons hängande trädgårdar - en grönskande oas i öknen


Exotiska djur, frukter, blommor och vattenfall. Så kanske de flesta föreställer sig Babylons hängande trädgårdar. Men det kanske förvånar en del men troligen har de aldrig funnits i annat än fantasin hos grekiska poeter och historiker.

Platsen sägs ha varit belägen på den östra sidan av floden Eufrat ungefär fem mil söder om Bagdad i Irak.

Det babyloniska kungariket blomstrade under kung Hammurabis styre. Han regerade från 1792 till 1750 f.Kr. Riket i Mesopotamien nådde sin höjdpunkt först mer än tusen år senare och det var då Nebukadnessar II (604-562 f.Kr.) regerade. Det sägs att han lät bygga trädgårdarna till sin hustru, Amytis, som hade vuxit upp i Medeia och var förtjust i de skogsbeklädda bergen. 

 

Samtidigt som de mest beskrivande texterna om trädgårdarna finns hos grekiska historiker som Berossus och Diodorus så hittar man ingenting i de babyloniska texterna. Lertavlorna från Nebukadnessars tid nämner inte en enda gång trädgårdarna. Däremot beskrivs hans palats, staden Babylon och murarna i texterna. Även de historiker som berättar om trädgårdarna gör det utan att ha sett dem. 


Moderna historiker menar att Alexander den Stores soldater kom till staden och förundrades över dess skönhet. När de sedan kom hem igen efter många år i fält berättade de sina historier om de fantastiska trädgårdarna och om palmerna i Mesopotamien, om Nebukadnessars palats, om Babels Torn och om zigguraterna. I fantasin hos de historiker och diktare som lyssnade till dessa berättelser blandades alla dessa och skapade bilden av ett av världens underverk.

Först under nittonhundratalet börjar vi att få förklaringar till några av de mysterier som omgärdat de hängande trädgårdarna. Arkeologerna håller dock fortfarande på att samla ihop bevis om var någonstans de kan ha legat, deras bevattningssystem och hur de verkligen såg ut. Några forskare hävdar att trädgårdarna byggdes ungefär hundra år tidigare av en företrädare till Nebukadnessar, Senaherib.

 

Nyligen gjorda utgrävningar av den antika staden Babylon i Irak har frilagt grunden till palatset. Andra fynd är den valvbågade byggnaden med tjocka väggar och en bevattningsbrunn nära det södra palatset. Några arkeologer undersökte området vid det södra palatset och rekonstruerade den valvbågade byggnaden som de hängande trädgårdarna. Emellertid skrev Strabo att trädgårdarna låg nere vid floden Eufrates. Därför hävdar andra att det inte kan vara trädgårdarna eftersom den valvbågade byggnaden ligger flera hundra meter från floden. De rekonstruerade platsen för palatset och lade trädgårdarna i området mellan det och floden.

Vid flodbäddarna har man funnit 25 meter tjocka väggar som kan ha varit byggda i terasser, och det var precis så de grekiska texterna beskriver underverket.........

 
Källa

KBT - hjälp eller förträngning?

Lite kritiska tankar runt den så populära, evidensbaserade terapiformen Kognitiv Beteendeterapi. Eller i dagligt tal, KBT: Visst är det rimligt att titta på hur man praktiskt kan hantera situationer, men ett av problemen med denna terapiform ligger i att patienten tvingas att möta situationerna med fokus på ”här och nu” och helt enkelt bara ersätta ”negativa” tankemönster med ”positiva” innan hon riktigt på djupet förstår roten till problemet och hur man från barndomen genom en process av accepterande och tillåtelser, utifrån ens villkor, skapade och utvecklade mönstret / paranoian. Det handlar alltså snarare om att förtränga än att bearbeta. Om man t.ex. går genom något tungt, som sorg, kan man med KBT klistra på ett förväntat och normativt emotionellt uttryck, istället för att verkligen gå genom och bearbeta det man upplever. Dessutom tar behandlingen enbart hänsyn till hur patienten istället vill/önskar/begär leva sitt liv, snarare än det som är i linje med vad som verkligen är bäst för patienten/livet. Om jag exempelvis upplever ångest finns det med stor sannolikhet en bakomliggande orsak. Man inte upp i roten till det onda i KBT, utan enbart själva ångesten. KBT har säkert hjälpt många, men en personlig tanke är att det förmodligen bara är tillfälligt. Ty, man må få bort symptomen, men inte orsaken......
 
 
 
 

Fjäderpennan

Kompott av vardagsbetraktelser, funderingar, recept, världsproblem och glädjeämnen.

RSS 2.0